=
REACH

När REACH-förordningen trädde i kraft den 1:a juni 2007 hade arbetet med den pågått i sju år. Den beskrevs som den mest komplexa samlingen lagtext i EU:s historia och det var ingen överdrift. Med sina 849 sidor var den redan i sitt grundutförande massiv och sedan dess har den vuxit i stadig takt.

Men vad innebär REACH i praktiken? Och hur påverkas du i din roll i distributionskedjan? KemRisk:s Josefin Hedlund reder i begreppen.

Vad är REACH?

REACH står för registrering, utvärdering, tillstånd och begränsning (registration, evaluation, authorisation and restriction of chemicals) och är en EU-förordning som trädde i kraft 2007 och innehåller lagstiftning kring kemikalier. REACH-förordningen gäller i alla medlemsländer utan att införlivas genom nationella regler och fungerar därmed som gemensam lagstiftning i hela EU.

REACH-förordningen innebär är att alla kemikalier inom EU ska vara identifierade och väl utredda, i syfte att garantera och säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön. Bevisbördan ligger på företagen som handlar med kemikalier, och som därmed har skyldighet att identifiera de risker som en kemikalie kan medföra och därmed hantera och informera om dem på rätt sätt.

Din roll påverkar ditt ansvar enligt REACH

Beroende på vilken roll du har i leverantörskedjan gäller olika krav. Gemensamt för alla parter är dock att informationsförmedlingen ska löpa genom hela kedjan, från tillverkare ned till användare och tillbaka igen. Alla parter är skyldiga att vidarebefordra ny information om till exempel ämnens farliga egenskaper och riskhanteringsåtgärder uppåt likväl som nedåt i distributionskedjan.

Importör/tillverkare

Du som importerar till EU eller tillverkar kemiska ämnen inom EU ska registrera dessa hos ECHA (den Europeiska kemikaliemyndigheten). Du ska också ta fram säkerhetsdatablad och överlämna till de som du levererar kemikalien till.

Enligt REACH-förordningen har du även skyldighet att kontrollera om ditt ämne omfattas av tillståndskrav eller begränsningar. Ett tillståndskrav innebär att ämnet behöver ett tillstånd för att få överlåtas eller användas inom EU på grund av särskilt farliga egenskaper. En begränsning kan finnas för ämnen som bedöms så pass farliga att de i vissa fall helt eller delvis är förbjudna inom EU.

Nedströmsanvändare

Är du däremot en distributör, formulerare eller nedströmsanvändare är du inte skyldig att registrera. Du är dock skyldig att göra en kemikaliesäkerhetsrapport samt en anmälan av din egen användning i de fall då din användning av kemikalien inte tagits upp av tillverkaren eller importören i dess registreringsanmälan.

Vidare ska du se till att din produkt har ett uppdaterat säkerhetsdatablad skrivet på rätt språk, samt följa de riskminskningsåtgärder som anges i säkerhetsdatabladet. Du är också skyldig att ansöka om tillstånd om kemikalien omfattas av tillståndskrav, såvida inte ett tillstånd redan beviljats av en aktör längre upp i kedjan.

Ämne, blandning eller vara – vad är skillnaden?

Definitionen av ett ämne enligt REACH är “kemiskt grundämne och föreningar av detta grundämne i naturlig eller tillverkad form, inklusive de eventuella tillsatser som är nödvändiga för att bevara dess stabilitet och sådana föroreningar som härrör från tillverkningsprocessen, men exklusive eventuella lösningsmedel som kan avskiljas utan att det påverkar ämnets stabilitet eller ändrar dess sammansättning”.

En “blandning” är en blandning eller lösning som består av två eller flera ämnen. Det mesta av det som vardagligt kallas “kemiska produkter” är just blandningar av olika slag.

Definitionen av en vara är däremot mer komplex. Kortfattat kan man beskriva en vara som ett föremål som under produktionen får en särskild form, yta eller design, vilken i större utsträckning än dess kemiska sammansättning bestämmer dess funktion.

Varor omfattas även dessa av REACH-förordningen. Du ska till exempel informera dina kunder om varan innehåller särskilt farliga ämnen, så kallade kandidatämnen. Samma regler som gäller kring begränsningar och tillstånd för ämnen, gäller även ämnen i varor. Dock behöver du inte tillhandahålla säkerhetsdatablad för varor, utan detta gäller endast ämnen och blandningar. Detsamma gäller även märkning enligt CLP ((EG) nr 1272/2008) som inte omfattar varor.

Registrering av ämnen enligt REACH

Innan ett ämne släpps ut på marknaden måste det registreras hos ECHA (den Europeiska kemikaliemyndigheten) och för att inte samma ämnen ska vara registrerat flera gånger ska du som registrerar samarbeta med andra företag som registrerar samma ämne. Registreringen omfattar endast rena ämnen och ämnen i blandningar,  men däremot inte blandningarna i sig.

En registrering ska innehålla information om ämnets egenskaper och faror, en bedömning av de risker som ämnet kan medföra samt hur dessa risker ska kontrolleras.

Registreringen ska göras för ämnen som tillverkas eller importeras i mängder om minst 1 ton per år, oavsett om de är farliga eller ej.

Om ämnet importeras eller tillverkas i mängder om 10 ton eller mer, ska även en kemikaliesäkerhetsrapport tas fram i samband med registreringen. Om ämnet dessutom klassificeras som farligt ska en exponeringsbedömning också göras, där en viktig del är exponeringsscenarierna (förkortat ES).

De framtagna exponeringsscenarierna ska bifogas till säkerhetsdatabladet för ämnet. Läs mer om exponeringsscenarier nedan.

Att släppa ut ett ämne på marknaden innebär att man mot betalning eller kostnadsfritt erbjuder en produkt till någon annan. Utsläppande på marknaden innefattar också import från ett land utanför EU/EES för vidare överlåtelse eller egen användning.

Om exponeringsscenarier (ES)

Ett exponeringsscenario måste tas fram enligt REACH om;

  • ämnet är klassificerat som farligt enligt CLP ((EG) nr 1272/2008)

och

  • importeras eller tillverkas i EU i mängder om minst 10 ton per år.

Detta gäller även ämnen som ingår i blandningar.

Ett exponeringsscenario beskriver ett ämnes livscykel, från tillverkning till avfallshantering, och innehåller information om hur man ska hantera ämnet på ett säkert sätt för att minska riskerna för hälsa och miljö, med hänsyn till de olika användningarna som ämnet är avsett för. Exponeringsscenarier för ett ämne ska omfatta alla användningar som ämnet är avsett för. Detta innebär att exponeringsscenarier kan bestå av uppemot 100 sidor.

Ansvaret att ta fram exponeringsscenarier ligger på tillverkaren (inom EU) eller importören (till EU). Om du som nedströmsanvändare använder kemikalien på ett sätt som inte tas upp i det exponeringsscenario du fått från din leverantör, är du själv skyldig att ta fram en kemikaliesäkerhetsrapport och göra en anmälan som omfattar användningen av kemikalien till ECHA.

När, hur och till vem måste jag lämna vidare ett exponeringsscenario för min produkt?

Du som tillverkare (inom EU) och importör (till EU) ska alltid överlämna ett exponeringsscenario om det har tagits fram ett. Är du distributör eller formulerar blandningar av ämnen, ska du lämna vidare exponeringsscenarier för de ämnen som bidrar till din blandnings klassificering.

Du ska lämna exponeringsscenario till de som du överlåter ämnet eller blandningen till, oavsett mängd. Omvänt måste du bara lämna ES till den som du faktiskt överlåter blandningen till.

Exponeringsscenarier består ofta av uppemot 100 sidor och innehåller information om flera olika användningsscenarier. Du behöver dock bara lämna vidare de sidor som avser användningar som berör dina kunder. Exponeringsscenario bifogas till ämnets eller blandningens säkerhetsdatablad, och bildar därmed ett utökat säkerhetsdatablad. Ett utökat säkerhetsdatablad kallas ibland för eSDB eller eSDS, som står för extended safety data sheet.

Vem kontrollerar att REACH-förordningen efterlevs?

Det är den Europeiska kemikaliemyndigheten ECHA som har ansvaret för REACH på EU-nivå. Tillsynen att REACH efterlevs ligger på de nationella myndigheterna och i Sverige är det Kemikalieinspektionen som har huvudansvaret. Detta ansvar delas med andra instanser, såsom Arbetsmiljöverket, Naturvårdsverket, kommuner och länsstyrelser vilka kontrollerar att exempelvis exponeringsscenarier, som omfattar arbetsmiljö och natur, efterlevs.

Framtiden för REACH

REACH-förordningen är den centrala komponenten i europeisk kemikalielagstiftning och den kommer oundvikligen att fortsätta att utvecklas och omarbetas. Sedan den trädde i kraft i juni 2007 har dessutom flera ytterligare förordningar tillkommit som kan sägas utöka och komplettera REACH på olika sätt. (CLP, BPR, PIC…)

REACH skapade i  praktiken ECHA, myndigheten som nu ansvarar för att utvärdera, övervaka och vidareutveckla europeisk kemikalielagstiftning. ECHA ser dessutom som sin uppgift att verka även utanför EU för att driva på arbetet med harmonisering av lagstiftning kring kemikalier globalt. REACH och CLP är trots allt EU:s implementation av GHS, ett globalt harmoniserat system för klassificering och märkning av kemikalier.

Drygt 10 år efter lanseringen är det bara att konstatera att REACH-förordningen lever och frodas och kommer vara en viktig del av EU-samarbetet under överskådlig framtid. Alla som hanterar information kring kemikalier behöver se REACH som en möjlighet till förbättring, en naturlig och positiv väg mot en säkrare och mer hållbar europeisk kemikaliehantering.

Författare Josefin Hedlund
Artikel av:

Josefin Hedlund

Kemist på KemRisk

Mer av Josefin Hedlund

Uppdateringar från kemrisk.se

KemRisk Info – direkt i din inkorg

Skicka mig:

Till topp